majanenzen

Om jag känner en sån här stor frihet av att komma igång så kan jag inte ens föreställa mig vilken frihet jag kommer att känna när jag klarat det. Åh herregud ni anar inte vilken stor sten som släppte från mina axlar. Jag har dragit ut på det här för att jag har varit så jävla rädd, rädd för att misslyckas. Det har funnits en sån sjuk mental spärr i min hjärna. 

Helt ärligt så va det tanken på att flytta till hus som gav mig en spark i arslet, jag vill kunna bo vart jag vill! När jag väl hade bestämt mig så va det som att en dörr öppnades mot världen. Ja om jag känner det såhär av att ta tag i det så kanske ni anar hur långt inne det här suttit, hur jäkla jobbigt det här varit att ta tag i. Planen är att vara klar i Oktober eller November. Att ge upp är inte ett alternativ!

Att ta tag i saker ger mersmak och jag är sugen på att ta tag i andra saker, det första är att komma i form, nu kommer jag inte börja tidigt på bra länge så jag har idag börjat med en morgonpromenad och planen är att börja varje dag med det. Tyvär fick jag rejält med skavsår men det ska gå på något vis. 

Jag är så taggad, jag borde ha tagit tag i mitt liv för längesen men bättre sent än aldrig som man säger. Till alla er som skjuter upp saker, sluta med det! Det är så jävla jobbigt att ta tag i saker när det borde varit gjort för längesen. 

Föresten så har jag även tagit tag i att sova i min säng.  För er som inte vet det så här jag sovit i soffan i flera år med många försök att sova i sängen. Just nu funkar det fint att somna till en pod och jag har sovit i sängen i över en vecka  förutom nån enstaka natt. Det kanske är nu det händer, det kanske är nu även jag blir vuxen.