Jag älskar den här tiden på året, älskar verkligen julen. De går från grå höst till ljus överallt på en vecka. Jag älskar färg och glitter och pynt! Endå känner jag mig så trött och less... Julens magi har ännu inte infunnit sig och jag väntar med spänning. Lite försmak fick jag i helgen när farmor, farfar, mamma,pappa och faster kom på besök. Jag och min kära syster tillagad en kalkon med tillbehör och jag fick så mycket komplimanger för mitt lilla l
krypin.
Maten va väl värd väntan kan jag lova och jag njuter fortfarande av resterna. Jag njuter inte lika mycket av den del av disken som fortfarande är kvar...
Jag bestämde mig nyligen för att kapa mina naglar en bit efter nyår, främst för att mina egna är så skadade och de är rätt jobbigt på vintern med vantar och så. Jag älskar mina klor och jag har alltid velat ha sjukt långa naglar. Jag nämnde för några att jag skulle göra det och möttes av, ja lättnad. Jag förstår att de inte är illa menat men varför är man lättad över att nån annan filar ner sina naglar??? På mitt jobb präntar vi in i barnen att alla är lika värda och man får va och se ut hur man vill men vi själva är så snabba på att döma. De är sååå många som har åsikter om ens utseende när man ser ut som jag och naglarna har på senaste tiden fått en del kritik, typ jag kan inte säga att de e fint direkt dom e alldeles för långa... jaha och jag skulle aldrig ta på mig en sån där ful tröja har jag lust att svara då. Men min mamma lärde mig att har man inte nått snällt att säga så är man tyst. Jag kan också slänga ur mig saker men jag skulle aldrig kritisera något som nån så uppenbart trivs med! Nej mina naglar borde inte väcka sån anstöt. Har lust att skita i å kapa dom bara för att!
Bilder från förra helgen då jag for ner till Norrköping för att delta i 3 kalas samtidigt och kände att de inte kunde bli för mycket glitter!