00:47:31
I hope you have the time of your life
Hörni livet ska va kul va? Eller? Jag är av den åsikten att livet ska va kul och de ska bara flyta på. Visst är vissa saker värda att kämpa för men det ska va kul å kämpa, de ska va värt de i slutändan. Just nu är livet ganska plant på nå vis men de käns endå som om jag går i uppförsbacke hela jävla tiden. Jag har länge vart en sån som hellre skrattar lite rått än å grinar men jag har tappat lite av skrattet. Nu är de mer som om jag grymtar lite uppgivet.
Så vad gör man åt skiten? Jo jag tänker kämpa ännu mer, under 2018 tänker jag ta körkort och jag tänker leva mer hälsosamt och komma i form, då tänker jag inte främst på att bli smal som så många tycker å tror, nej jag tänker äta bra, träna och må bra. Jag har köpt mig en motionscykel av min moster idag och kvarg ska inhandlas.
Jag måste gnälla lite över mitt patetiska kärleksliv. Jag tänker inleda med nått jag är urless på att förklara, jag trivs rätt bra själv och har ingen som helst hets över å hitta nån, men så fort jag gnäller lite över att killar är skit så får jag höra: ta de lugnt de kommer när de kommer, du e ung, vänta bara rätt va de e står han bara där. Ja men och???? Dom man pratar med och träffar tills dess behöver väl inte va helt dumma i huvet för de? Fine att de inte blir nått men allt jävla krångel pallar jag inte. Visst jag kan lägga ner hela nätdejtingen men jag träffar inga tänkbara kandidater i verkliga livet så då minskar chansen till noll. Jag har börjat längta lite efter en trygg famn att vila i efter en lång dag de måste jag endå säga, men jag känner mig inte på något vis stressad eller ledsen över att va singel. Jag önskar bara att fler va lite vettiga och inte helt jävla efterblivna!
Så nu fick jag gnälla lite, kanske dags å sova, imorn vankas de fotboll.
Idag målade jag naglar på jobbet, de va inte speciellt tråkigt :D
